SHL-klubbarnas omsättning ökar medan andra elitidrotter kämpar ekonomiskt

Svenska elitföreningar i vissa idrotter går på knäna ekonomiskt. En kartläggning som Radiosporten har gjort visar att 15 basket-, innebandy- och volleybollag dragit sig ur elitseriespel de senaste fem åren.

Men ishockeyföreningarna i SHL omsätter mer och mer pengar. Förra säsongen omsatte SHL-klubbarna i snitt 191,2 miljoner kronor, vilket var 9,4 miljoner kronor mer än föregående säsong. Ökningen är en del av en längre trend. Säsongen 2022/2023 omsatte klubbarna i snitt 159,3 miljoner kronor.

Enligt revisionsföretaget EY:s rapport "Hur mår svensk elithockey?" beror den ökade omsättningen främst på att klubbarna får in mer pengar från biljettförsäljning och "marknadsrelaterade verksamheter". Förra säsongen lockade klubbarna tillsammans rekordmånga besökare till SHL-arenorna.

– På totalen levererar klubbarna ett bättre resultat nu än för några år sedan, säger SHL:s vice vd och sportchef Johan Hemlin.

I takt med att omsättningen ökar höjer SHL-klubbarna även sina lönebudgetar.

– Lönekostnaderna i ligan har ju gått uppåt de senaste fem åren, då jag har varit med. Vi har en budget som försöker spegla det och vi försöker vara konkurrenskraftiga där. Sedan försöker vi undvika exakt vad de siffrorna är, men det är klart att vi känner att vi har möjlighet att erbjuda bra förutsättningar här, säger Färjestads sportchef Rickard Wallin.

Ligans vice vd och sportchef Johan Hemlin berättar att SHL undersöker klubbarnas utgifter för spelartrupper en gång på hösten och en gång på våren varje säsong.

– I de allra flesta branscher har du någon form av statistik. Det har inte vi haft och därför började vi med det för några år sedan. Det är mer att det hjälper oss i branschen att veta ungefär hur utvecklingen ser ut. Det här delar jag även med spelarfacket, säger Hemlin.

Enligt honom kostar SHL:s billigaste spelartrupp omkring 50 miljoner kronor per år, medan den dyraste ligger på omkring 70 miljoner kronor per år.

Dessutom berättar Hemlin att snittkostnaden för en SHL-trupp, enligt ligans undersökning, var 62 miljoner kronor säsongen 2025/2026. Samma siffra för de två föregående säsongerna var 59 miljoner kronor respektive 55 miljoner kronor.

– Lönerna går ju upp rent allmänt i samhället. Du har ju både en ökad lön och så har du en inflation på de delarna. Det är ju det ena, men totalt sett så har ju våra klubbar en bättre ekonomi i dag än tidigare.

De senaste åren har de hemvändande stjärnorna flödat in i SHL. Det har varit Nicklas Bäckström, Jakob Silfverberg och Calle Järnkrok till Brynäs, Marcus Högberg till Linköping, Marcus Johansson till Färjestad, Lucas Wallmark till Björklöven och Samuel Fagemo till Frölunda, med flera.

– Ju större ligan blir desto mer pengar får ligan, desto högre löner blir det och desto lättare är det att locka bra spelare hit. Det är ju bara positivt, säger Färjestads lagkapten Linus Johansson.

Även om ekonomin kan vara en faktor tror inte ligans sportchef Johan Hemlin att pengarna är det som huvudsakligen gör att spelare av den kalibern vill spela i Sverige.

– Vi måste ha bra ekonomi, men de här killarna tror jag vänder hem för att de vill spela i SHL. De vänder inte hem för att de får mest pengar i lönekuvertet. Då kan man fortfarande välja andra alternativ.

Djurgårdens målvakt Magnus Hellberg har varit omskriven som en av dem som tjänar mest pengar på att spela i SHL. Enligt Expressen tjänade han över 300 000 kronor i månaden förra säsongen. Han har samma bild av SHL:s attraktionskraft som Johan Hemlin.

– Beroende på vad du är för typ av spelare kan du absolut tjäna mer utomlands. Jag flyttade inte hem på grund av lönekuvertet. Jag hade möjlighet att stanna kvar i USA och även åka till andra ligor, men jag värderar att flytta hem väldigt högt, säger Hellberg och utvecklar:

– Självklart är jag väldigt glad att vi hittade en lösning, mellan mig och Djurgården, som kändes bra för båda parter och att man har nära till familj och vänner. Nu har man två barn som börjar i skolan snart och så. Det gäller att alla delar funkar, även för familjen.

Revisionsföretaget EY har i sin rapport mätt klubbarnas totala personalkostnader. EY skriver i rapporten att de ökade personalkostnaderna "pekas ut som en utmaning framåt". Även om det inte handlar enbart om spelarnas löner så utgör de en stor del av klubbarnas personalkostnader.