En tidig morgon strax före årsskiftet hämtas en polisman in till förhör i Stockholmsområdet. Samtidigt görs en husrannsakan i lägenheten där mannen bor.
Det är den amerikanska organisationen NCMEC, National Center for Missing and Exploited Children, som tipsat polisen om att ett svenskt konto har delat material där barn utsätts sexuella övergrepp. Kontot säger man sig ha kopplat till polismannen.
I mannens telefon påträffas mängder med filmer och bilder som bedöms som barnpornografiskt. Materialet är inte egenproducerat, men flera av filmerna anses ha ett särskilt hänsynslöst innehåll och polismannen har nu åtalats misstänkt för grovt barnpornografibrott. Enligt stämningsansökan har han både innehaft och spridit barnporr.
Mannen åtalas dessutom för våldtäkt mot barn. Stämningsansökan gör gällande att mannen har genomfört sexuella handlingar med flera barn under 15 år.
Det som gör åtalspunkten ovanlig är att den baseras på chattkonversationer. Några preciserade brottsoffer finns inte. Målsägandena är som det heter i handlingarna okända. Detsamma gäller för brottsplatserna. Brottsligheten uppges ha pågått mellan början av 2020 och våren 2025.
Vidare åtalas polismannen för brott mot djurskyddslagen då han påstås ha utfört sexuella handlingar mot djur.
Bevisningen för de båda dessa åtalspunkter är alltså uttalanden som polismannen gjort i olika chattar med en mängd okända personer. Konversationerna finns ordagrant återgivna i förundersökningen och upptar hundratals sidor. De präglas av en nonchalant jargong, men det som avhandlas är ohyggligt. Man kommunicerar på detaljnivå om mycket grova och djupt förnedrande övergrepp på barn. Vid flera tillfällen utbyter chattdeltagarna filer med övergreppsmaterial med varandra.
I en passage skriver den man som åklagaren bedömer vara polismannen att han ”gillar mkt tabu saker” och berättar därefter att han har haft sex med en hund. Personen han chattar svarar ”Hehe”. Återigen är beskrivningarna ingående. I ytterligare en sexchatt uppger mannen för en person att han jobbar som polis och förklarar vilka arbetsuppgifter han har.
Men enligt mannens försvarare Therese Tidesten så räcker inte misstankarna till för att väcka åtal. I en skrivelse betonar hon att det enda stöd som finns för brottsmisstankarna är chattkonversationerna och att det saknas dokumentation av övergrepp.
I skrivelsen påpekar advokaten att mannen lånat ut sin telefon till åtminstone tre personer och att både hans e-postadress och inloggningsuppgifter har hackats och läckt på nätet. Mot bakgrund av detta kan det enligt advokaten inte slås fast att det är polismannen som skrivit de aktuella meddelandena.
Med samma resonemang avfärdas anklagelserna om sexuella övergrepp på djur. Vidare framhålls det att de chattar som ligger till grund för brottsmistankarna enbart tycks vara ett uttryck för fantasier.
I förhör har polismannen konsekvent nekat till brott. Till förhörsledaren säger mannen han är chockad och oförstående till brottsmisstankarna. Hans förklaring är att flera av hans konton blivit hackade och att flera andra personer har haft tillgång till hans telefon.
Förhörsledaren frågar om han tycker att hans förklaringar låter rimliga.
– Jag har ingen bättre förklaring eftersom det inte är jag som har gjort det, säger polismannen.
I ett annat förhör får han frågan om hur övergreppsmaterialet har hamnat på hans enhet.
– Det vet jag inte. Jag är chockad och förvånad över det här, svarar mannen.
Förhörsledaren frågar om det som mannen påstår är att andra personer ska ha laddat ner tusentals filer och timtals med grovt barnporrmaterial på hans telefon.
– Jag vet inte, svarar polismannen.
Förhörsledaren frågar vad dessa personer skulle haft att vinna på det.
– Ingen aning. Antingen för att de vill ha det själva eller om det är någon som har velat skada mig till exempel.
Mannen har dessutom åtalats för dataintrång. Enligt åklagaren har han gjort slagningar i Polismyndighetens datasystem som inte varit kopplade till hans arbete vid 27 olika tillfällen. Även gällande den åtalspunkten nekar mannen till brott.
