Svenska Pisa-resultaten på historisk bottennivå

Då var dagen åter kommen för ett av de kraftigaste slagträna i svensk skoldebatt – resultaten från den internationella Pisa-mätningen, som var tredje år visar 15-åringars kunskaper i matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Och det ser illa ut. Riktigt illa.

Resultaten visar en bred nedgång generellt i OECD-länderna. I Sverige ligger kunskapsnivån i naturvetenskap på samma nivå som 2022, men i matematik och läsförståelse har resultaten försämrats sedan 2022, som då visade samma bottenresultat som 2012.

Dagens resultatredovisning visar alltså att eleverna aldrig presterat så lågt någonsin i Pisa. En tredjedel av de svenska eleverna någor inte upp till en grundläggande kunskapsnivå. Men det räcker inte med detta, nu har även elevgruppen med en gynnsam socioekonomisk bakgrund försämrat sina resultat i alla tre ämnesområden.

Regeringen hoppades nog att PISA 2025-resultaten skulle gå åt andra hållet. Särskilt med tanke på den höga svansföringen när det gäller den förda utbildningspolitiken och de olika utredningar och lagändringar som gjorts under mandatperioden. Efter Skolverkets redogörelse för de katastrofala resultaten tog utbildningsminister Simona Mohamsson tillfället i akt på regeringens presskonferens att påpeka att PISA visar att ”vi är mitt uppe i en skärmpandemi” och att det reformpaket som regeringen lagt fram med en satsning på fysiska böcker i skolan för att stärka läsningen i skolan är helt avgörande.

Men det räcker inte. Det senaste Pisa-resultatet bekräftar också det som Skolverkets lägesbedömning från i våras visade, att resultatskillnaderna mellan elevgrupper fortsätter att öka i svensk skola. Det innebär att inte alla elever får samma möjligheter att lyckas i livet. Bristande studiero och liten tillgång till läromedel samt färre behöriga och erfarna lärare är vanligt på skolor med många elever från socioekonomiskt svaga bakgrunder, visar rapporten.

Skolframgång i Sverige är en fråga om klasstillhörighet.

Detta tål att upprepas. Skillnaderna mellan olika elevgrupper bygger på elevsammansättningen – det är socioekonomisk bakgrund och boendesegregation som spelar roll för skolresultaten, så även Pisa. Det vill säga: skolframgång i Sverige är en fråga om klasstillhörighet.

Ny läroplan, fler böcker i skolan, bemannade skolbibliotek och mobilförbud är givetvis nödvändigt för att vända utvecklingen, precis som utbildningsministern säger. Men förhoppningsvis kommer Pisa-resultatet få såväl politiker som väljare att se denna illröda varningsflagga som del av en större och mycket djupare problematik. Vi har fått ett samhälle där dagens barn och unga, framtidens vuxna, segregeras in i utbildningsmässigt utanförskap. Det måste vara prioriterat för politiken att göra något åt det.