En kombination av jantelagen och Martin Luthers ideal. Så förklarar Per Strömbäck, verksamhetschef för Dataspelsbranschen, den svenska industrins internationella framgång.
– Luther lär oss att om vi jobbar hårt i detta liv så får vi en belöning i nästa – kanske. Lite så är det att göra ett spel. Man får slita hårt och sedan kanske man blir framgångsrik, säger han, och fortsätter:
– Jante lär oss att vad vi än gör så duger inte det. Vi kan alltid göra det lite bättre. De två inställningarna är precis vad som krävs för att göra spel.
Som exportsuccé har svenska dataspel redan fått sitt erkännande. Industrins omsättning har ökat varje år sedan 2009. Världens mest sålda spel – Minecraft – är skapat i Sverige.
Men i kulturvärlden har spelen ännu ingen självklar plats.
I år gör Bokmässan i Göteborg sitt bästa för att ändra på det. Genom att bjuda in kändisar från spelindustrin och arrangera samtal om att skriva för spel hoppas mässan både kunna locka nya besökare och få litteraturälskare att upptäcka en annan värld.
Per Strömbäck ser en chans att bredda bilden av spel i offentligheten, i en tid som präglas av kritik mot digitala skärmar och sociala medier. När de dåliga Pisaresultaten nyligen publicerades talade utbildningsminister Simona Mohamsson om en ”skärmpandemi” och vikten av att gå ”från skärm till pärm”.
– Spel är inte teknik. Spel är underhållning och kultur och ett konstnärligt uttryck och en gemenskap. Sedan råkar de finnas på samma skärmar som sociala medier, men själva spelen som kulturellt uttryck i människors liv har en helt annan funktion, säger han.
Skrivandet, berättandet och utrymmet för tolkning förenar litteraturen och spelvärlden, enligt verksamhetschefen. Men till skillnad från böcker är spel medskapande – det är spelaren som styr berättelsen.
– Det är ett unikt kulturellt uttryck som vi gärna skulle vilja berätta om. Men vårt mål är inte att göra om Bokmässan till spelmässan. Vi ser oss som gäster i den delen av finkulturen.
I mässans speltema ingår även brädspel. Emma Ihre kommer att vara på plats för att representera bolaget Asmodee, som bland annat skapat ”Ticket to ride”, ”Catan” och ”Dixit”. Hon säger att brädspel är besläktade med såväl dataspel som böcker och film.
– Jag tycker att det är väldigt roligt och spännande att Bokmässan gör det som kallas transmedia mer synligt. I dag ser vi hur våra spel blir serier eller filmer och att böcker blir spel. De olika formerna flyter samman – samma värld och samma karaktärer rör sig över olika medier, säger hon.
Emma Ihre hoppas att mässan ska få fler människor att upptäcka mångfalden inom spelvärlden.
– Det är enkelt att jämföra med filmindustrin. Ingen skulle säga att alla filmer är på ett sätt. Det finns drama och romantik och skräckfilm och alla möjliga typer. Det är likadant med spel – det finns en hel regnbåge.
På senare tid har allt fler svenska politiker fått upp ögonen för spelvärlden. I vintras sade sig samtliga åtta riksdagspartier vara överens om att industrin behöver mer stöd. Ett första initiativ till vad som skulle kunna bli spelvärldens motsvarighet till Svenska Filminstitutet togs för ett par år sedan i Region Skåne. Under Bokmässan kommer branschföreträdare och politiker att samlas på ett ”spelpolitiskt toppmöte”.
Emma Ihre säger att det är viktigt att diskutera hur spelbranschen kan stärkas och utvecklas. Det kan exempelvis handla om utbildningssatsningar och riktat stöd.
– Jag representerar ett stort börsnoterat bolag – så vi efterfrågar inte bidrag. Dessa ska kanske i så fall gå till akademin, föreningslivet eller till att ge ekonomiskt svaga grupper tillgång till spel som kulturform.
Som företrädare för dataspelsbranschen är Per Strömbäck inte enbart positiv till politikens intresse. Ett spelinstitut skulle behöva ha ett helt annat uppdrag än Svenska Filminstitutet, säger han.
– Filminstitutet kan beskrivas som ett sätt att garantera att det finns film på svenska, eftersom den svenska publiken är så pass begränsad. Så är det inte med spel. Svenska spel spelas i hela världen. Så vi har en helt annan utgångspunkt.
Per Strömbäck är orolig för att branschen ska begränsas av lagstiftning och nämner det som kallas för EU:s Kids-lag som ett exempel. Förslaget, som kommissionens ordförande Ursula von der Leyen presenterade förra veckan, har som mål att minska ungas användning av sociala medier. Men det skulle även begränsa tillgången till onlinespel.
– Om de sakerna som hon nämnde i sitt tal skulle genomföras... Då är det svårt att se att de svenska företagen skulle kunna fortsätta att utvecklas på det här sättet, säger Per Strömbäck.
Läs mer:
Tv-spel ska locka unga till Bokmässan
