TCO vill höja a-kassan: "Ersättningen har urholkats över tid"

Den högsta ersättningen från a-kassan är i dag 27 200 kronor i månaden före skatt. Lägg därtill att arbetslösa inte har några jobbskatteavdrag vilket gör att deras skatt är procentuellt högre. Alltfler arbetslösa är därför hänvisade till inkomster från kortare arbetslöshetsförsäkringar via fackförbund eller från omställningsorganisationer som många företag är anslutna till.

A-kassans ersättningar har urholkats över tid. År 2021 kunde 24 procent av de heltidsarbetande tjänstemännen få 80 procent av sin tidigare lön från den allmänna a-kassan. I år är andelen 17 procent, enligt TCO beräkningar utifrån SCB lönestatistik. Bland samtliga heltidsarbetande har andelen minskat från 42 till 29 procent under samma period.

Siffrorna beskriver hur stor andel av dem som arbetar som skulle få 80 procent av lönen om de blev arbetslösa. De visar alltså inte hur stor andel av dagens arbetslösa som faktiskt får den ersättningsnivån.

– Det här är något annat i dag än den omställningsförsäkring som a-kassan var tänkt att vara, säger TCO ordförande Therese Svanström.

För att åtta av tio heltidsarbetande skulle kunna få 80 procent av sin tidigare lön behöver inkomsttaket, enligt TCO höjas till omkring 52 000 kronor. Den högsta ersättningen skulle då öka till 41 600 kronor i månaden.

TCO har översiktligt beräknat att reformen skulle öka statens utgifter med omkring 2–2,3 miljarder kronor om året. Staten beräknas under 2026 betala ut cirka 23 miljarder kronor i a-kassa.

TCO:s beräkning utgår från dagens arbetslöshet och arbetslöshetstider. Den tar inte hänsyn till om en högre ersättning skulle förändra människors beteende. Det gör kostnaden osäker, enligt Jonas Cederlöf, doktor i nationalekonomi och forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.

– Det finns en mekanisk kostnad som går att räkna fram utifrån hur många som är arbetslösa och hur länge de är det. Men sedan finns det beteendeeffekter som i sig skapar ytterligare kostnader. Om ersättningen höjs kan fler registrera sig som arbetslösa och arbetslöshetstiderna förlängas. Det måste också tas med i beräkningen.

TCO beskriver beräkningen som ett statiskt överslag och avvisar antagandet att en högre ersättning skulle öka arbetslösheten. Jonas Cederlöf säger däremot att forskningen tämligen tydligt visar att högre ersättning tenderar att förlänga tiden utan arbete.

– Om ersättningsgraden höjs vet vi ganska klart från forskningen att tiden i arbetslöshet generellt förlängs.

Han har själv forskat om vad som händer när uppsagda får längre uppsägningstider och avgångsvederlag. Resultaten visar att högre ekonomisk ersättning kan göra att människor dröjer med att söka nytt arbete.

Samtidigt finns argument för en generösare arbetslöshetsförsäkring. A-kassan skyddar hushållens konsumtion när någon förlorar arbetet och fungerar som en automatisk stabilisator i lågkonjunkturer. En högre ersättning kan också ge den arbetslöse möjlighet att söka ett arbete som bättre motsvarar utbildning och erfarenhet.

– Om en högutbildad person måste ta första bästa jobb kan det vara ett slöseri med kompetens och den investering som har gjorts i utbildning, säger Jonas Cederlöf.

Sedan hösten 2025 trappas ersättningen ned efter 100 ersättningsdagar. Ersättningsnivån är först 80 procent, sjunker därefter till 70 procent och efter 200 dagar till 65 procent.

– Hundra dagar är en väldigt kort period. En rekryteringsprocess kan i sig ta mer än tre månader, säger Therese Svanström.

Jonas Cederlöf vill inte bedöma TCO förslag om att höja taket. Däremot anser han att det finns skäl att indexera a-kassan. I dag måste politikerna fatta särskilda beslut om att höja taket. När det inte sker urholkas försäkringen i takt med stigande löner och priser.

– Många andra socialförsäkringar och pensioner är indexerade. Det är märkligt att a-kassan av tradition inte är det, när den ska fungera som en omställningsförsäkring.

En indexering skulle enligt honom också göra det tydligare för löntagarna vilket skydd de faktiskt har.

– Många tror nog att de får 80 procent om de blir arbetslösa. Sedan upptäcker de att de slår i taket och kanske får 50 procent eller ännu mindre av sin tidigare lön, säger Jonas Cederlöf.