Besöksmagneterna Malmö Arena och köpcentret Emporia glänser vid nya Hyllie boulevard i södra Malmö. Två busshållplatser norrut möter en annan värld: Kroksbäcks miljonprogramsområde från 1960-talet.
Lokalerna intill Kroksbäcksskolans matsal har alla persienner neddragna sedan en månad tillbaka. Men skylten ovanför entrén hänger kvar: ”Flamman – Ungdomarnas hus”.
Tre högstadiekillar släntrar förbi och säger att de har sett varför på Tiktok.
– Det var dom som blev snatchade va?
Det handlar om de två föreningar som organisationen Flamman drivit i snart 30 år.
Flammans två förgrundsfigurer, som blivit väl kända ansikten i Malmö för en ofta hyllad ungdomsverksamhet, häktades nyligen av Malmö tingsrätt, och senare även av hovrätten.
Efter en årslång utredning av Ekobrottsmyndigheten bedömdes männen, 70 respektive 44 år gamla, vara på sannolika skäl misstänkta för 193 fall av grov förskingring under åren 2020-2024, grovt bokföringsbrott och grovt försvårande av skattekontroll.
Samtidigt blev 44-åringens villa belagd med kvarstad.
En av killarna utanför skolan säger att han har en av de häktade Flamman-ledarna som granne.
– Han är jättetrevlig.
Ungdomsgården på skolan har nu stängts efter att Malmö stad sagt upp avtalet. Men Flamman höll sig länge kvar, hävdar avtalsbrott och har begärt tre miljoner kronor för att dra sig tillbaka.
Där på gården, säger killarna, har de kunnat köra PS 5, bilspel, fikat och spelat fotbollsturneringar.
– Alla blev jätteledsna när de stängde, det finns ju inte så många fritidsgårdar här, säger en av dem.
Flammans andra lokal, intill Möllevångstorget i centrala Malmö, har de också tvingats lämna. En lång och tät relation mellan kommunen och Flamman har fått ett tvärt slut.
Verksamheten har tagit emot bidrag på minst 130 miljoner kronor enligt en granskning i Sydsvenskan.
Länge lät det så annorlunda:
2023 fick Flamman Malmö stads pris som Årets förening. Ur motiveringen: ”Länge har de samarbetat med Malmö stad för att skapa ett mer hållbart Malmö”. Året före skrev polisen efter de så kallade påskupploppen, kopplade till Rasmus Paludans koranbränningar, att Flamman bidragit till att sänka konfliktnivån.
Som tack fick föreningens ledare medalj av polisen och några månader senare kom rikspolischefen Anders Thornberg på besök för att prata om Flammans avhopparprogram. För två år sedan tackades Flammans officiellt med present av polisen och kommunstyrelsens ordförande för hjälpen under Eurovisionfinalen.
Under många år stod besökare och inbjudare närmast i kö. Bland de första var dåvarande S-ledaren Mona Sahlin som besökte fritidsgården i Kroksbäck 2010.
I valspurten 2018 kom M-ledaren Ulf Kristersson, åt pizza, spelade bordtennis och frågades ut inför publik av en av de nu häktade männen. Ett år senare var Kristersson tillbaka. I samma veva hälsade dåvarande statsministern Stefan Löfven (S) på.
Så kom tidningen Sydsvenskans avslöjande om Flammanchefernas löner. För att vara en föreningsdriven bidragsberoende verksamhet stack de ut. Den häktade 44-åringens taxerade inkomst var i fjol 1,1 miljoner och 2024 nästan 1,8 miljoner, 70-åringen tjänade i fjol 808 000 och året före 1,3 miljoner.
Malmö stad beslutade att anlita externa granskare, avbröt alla utbetalningar och ställde återkrav, därpå polisanmälan.
Flammans största bidragsgivare har varit Allmänna arvsfonden som genom åren beslutat om stöd på runt 100 miljoner. Ett exempel: 2024 beviljade de 14,4 miljoner för projektet ”en riktig fritidsgård på nätet” med syfte att ”säkerställa alla barns rätt till lek, vila, fritid och utveckling.”
I december i fjol drog dock fonden i bromsen och beslöt stoppa fortsatt utbetalning till projektet ”Nej till kriminalitet”.
I januari i år försattes Flamman i konkurs. Exakt vad de häktade männen misstänks för vill kammaråklagare Björn Rosenlöf vid Ekobrottsmyndigheten inte gå in på i dag.
– Det råder ju sekretess och jag kan inte säga mer i nuläget, säger Rosenlöf.
Enligt Sydsvenskan misstänks de häktade ha förskingrat 4,8 miljoner genom falska utbetalningar. 44-åringen har tidigare sagt att de haft en provisionsmodell där den som lyckats sälja Flammans tjänster kunnat behålla halva intäkten som lön.
Båda förnekar brott. 44-åringens advokat Kristoffer Ståhl säger till DN:
– Åklagaren menar att lönerna varit så pass höga att det är påhittade arbetsinsatser, att de fått för mycket betalt helt enkelt. Men den lön min klient fått är ersättning för utfört arbete och det är bokfört korrekt. Han har jobbat 365 dagar per år med jour alla dagar.
Både advokat Ståhl och Flammans advokat i tvisten med Malmö stad, Filip Funk, reagerar på att männen häktats med motiveringen att de inte ska kunna förstöra bevis genom att kommunicera med varandra.
– Polisanmälan är ett år gammal och polisen beslagtog datorer och telefoner i december. De har haft god tid på sig att prata ihop sig, så jag är väldigt förvånad över häktningsskälet, säger advokat Funk.
En av alla poliser som haft kontakt med de nu häktade Flamman-företrädarna är Tobias Bråhammar, kommunpolis i Malmö. Han anser att Flammans verksamhet hjälpt till.
– Det blev tydligt under koranbränningarna, där fanns en språkkunskap och en närhet till grupper som demonstrerade mot Rasmus Paludan som vi själva inte hade, säger Tobias Bråhammar.
Han säger att det kanske kunde uppstå en bild på stan av att Flamman jobbade på uppdrag av polisen, men så var det inte.
– De fanns med i sammanhanget och vi upplevde det som positivt.
Lika eniga som Malmös politiker genom åren varit att betala ut stöd till Flamman, lika eniga var de 20 november i fjol när Fritidsnämnden beslöt att avregistrera föreningen som berättigad till bidrag.
Som ordförande höll Sanna Axelsson (S) i klubban.
– När vi väl fått utredningen var det inget snack om saken. Ja, det har funnits en bra verksamhet... men sen har det skett oegentligheter som vi polisanmält. Det är mycket tråkigt, men för oss ett solklart beslut, säger hon i dag.
Hon har inte insyn i åklagarens utredning, men att det bara skulle handla om uttag av höga löner är inte hennes bild.
– Det finns oklarheter i hur pengar gått mellan Flammans två föreningar. I slutändan är det ju skattepengar och det måste finnas en rimlighet.
Hur slår stängningarna av Flammans verksamheter mot ungdomarna?
– Jag känner att vi har täckt upp för alla de här barnen, staden har steppat upp i området för att ge möjligheter till en meningsfull fritid.
Först enorma bidragsbelopp, sedan tvärt stopp. Hur hamnade samhället här?
– Den övergripande frågan här handlar om risker för välfärdsbrottslighet där föreningar kan få stöd från många olika håll. Då behövs ett bra sätt att säkerställa att pengarna går till rätt saker. Malmö stad arbetar aktivt med att motverka detta och har gjort det under flera år.
Samtidigt är hon mån om helhetsbilden.
– De flesta föreningar gör ett fantastiskt jobb, här i Malmö tar de hand om runt 30 000 barn enbart i fotbollen. Det hade aldrig gått enbart med kommunala resurser.
