Förklaringslösning saknas efter nya Pisa-raset

Den förra globala nedgången i Pisaresultaten kunde förklaras med pandemin. Nu kan man inte ge någon sådan enkel förklaring.

OECD har redan gjort analyser om det är nedgången i läsförståelsen som kan förklara tappet. Men det finns i nuläget ingen enskild faktor som kan pekas ut. Däremot flera trådar att dra vidare i, enligt Skolverket.

– En sådan skulle kunna vara att elever har större problem med uppgifter som kräver uthållighet, säger analyschefen Anna Castberg.

Hon lyfter mobilernas roll och både vuxnas och barns försämrade läsvanor som möjliga bidragande orsaker.

– Men det som krävs nu är fördjupade analyser, säger hon.

Det plötsliga Pisaraset kom dessutom som en överraskning. När den senaste internationella kunskapsmätningen för matematik, Timss 2023, presenterades i december 2024, hade svenska elever i årskurs 4 och årskurs 8 blivit bättre på matematik.

OECD har gjort särskilda kontroller och analyser men inte kunnat se att det finns några metodologiska fel i årets omgång av Pisaundersökningarna.

För Liberalernas partiledare Simona Mohamsson är det lättare att se sambanden.

– Orsaken till det här är att vi befinner oss i en skärmpandemi, där var tredje svensk femtonåring inte kan läsa ordentligt, säger hon, och kopplar raset till att användningen av digitala enheter har trängt ut riktiga böcker.

– Vi vet att skärmarna försvårar barns koncentrationsförmåga. De får svårare att kunna sitta stilla och läsa en bok för att den inte ger samma belöning som när de scrollar i sociala medier.

Enligt Skolverket och OECD är det en av flera tänkbara förklaringar. I hela OECD har antalet fall där elever skyndar sig igenom texter och ger snabba men felaktiga svar nästan fördubblats.

Att skumma igenom sociala medier och snabbt bearbeta information kan ha försvagat just de förmågor som elever behöver i AI-åldern, menar till exempel Pisachefen Andreas Schleicher.

– Eftersom läsförståelsen är viktig för att man ska kunna ta till sig uppgifterna även i andra ämnen, är tappet i läsförståelse särskilt oroande, säger Skolverkets analyschef Anna Castberg.

Just användandet av sociala medier har ett samband med sämre resultat i Pisamätningarna.

De fallande Pisaresultaten borde segla upp och bli en het fråga i valrörelsen, menar Simona Mohamsson.

– På söndag står vi inför ett skärmval i Sverige. Där Liberalerna vill ha mindre skärm i skolan och oppositionen vill ha mer. Det är den vaccinkur som våra barn behöver mot den här skärmpandemin, säger hon och tar Storbritannien som exempel:

– Det är ett av de få länder som inte tappar i den här mätningen. För tio år sedan genomförde de mycket av det som vi liberaler nu genomför i regeringen, som att byta ut skärmar från klassrummen mot riktiga böcker.