Hushållsekonomi och sjukvård prioriteras högst av väljarna inför valet

Partierna jobbar just nu för högtryck för att lansera olika förslag som ska locka väljare inför valdagen den 13 september. Hittills har det varit stort fokus på plånboksfrågor och samtliga partier har sina egna varianter på hur medborgarna ska få en bättre privatekonomi.

DN/Ipsos har frågat väljarna hur olika ämnen påverkar deras val av parti i nästa riksdagsval. Ämnena är inte heltäckande utan representerar ett antal sakfrågor som just nu är aktuella i samhällsdebatten.

Enligt väljarna är hushållsekonomin och sjukvården allra viktigast för var de ska lägga sin röst i höstens val.

– Det är helt klart en annan dagordning i den här valrörelsen jämfört med den förra. Då var det kriminaliteten och lag och ordning som toppade listan, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos.

Han framhåller att väljarnas växande intresse för hushållsekonomi kan hänga samman med att partierna har lagt ner stor möda på att ta fram sådana förslag.

– Vad är hönan och vad är ägget? Det är svårt att säga om det här en konsekvens av att väljarna värderar den egna plånboken högt eller om det är en konsekvens av att partierna tävlar om att fylla på plånböckerna, säger Nicklas Källebring.

När motsvarande mätning gjordes inför förra riksdagsvalet låg frågor om lag och ordning som ohotad etta, följt av sjukvården. Då var det stor uppmärksamhet kring den stora mängd dödsskjutningar som förekom i kriminella miljöer. Sedan dess har det skett en tydlig minskning av antalet skjutningar.

– Verkligheten ser annorlunda ut i dag. Man har de facto lyckats trycka tillbaka gängkriminaliteten och det bidrar till att de frågorna inte får samma framträdande plats. Det skulle kunna missgynna partierna på Tidösidan, säger Nicklas Källebring.

Sjukvården brukar alltid hamna högt när väljarna rankar vilka frågor som är viktiga, och den här valrörelsen inleddes med en debatt om sjukvården ska förstatligas eller inte. Här syns dock tydliga skillnader mellan hur män och kvinnor ser på frågan. För män är hushållsekonomin den klart viktigaste frågan medan kvinnorna lyfter upp sjukvården som nummer ett.

– Det generella mönstret är att kvinnor prioriterar välfärdsfrågor högre än vad männen gör, säger Nicklas Källebring.

På motsvarande sätt hamnar hushållens ekonomi i topp bland väljare i åldern 18–59 år medan äldre väljare över 60 år håller sjukvården som den viktigaste frågan.