Svenska skolan i London ligger i det välmående och grönskande villaområdet Barnes på Themsens södra strand. Enplansbyggnaden har något av Jantelagen över sig.
Det får en att tänka på ett svenskt, funktionalistiskt kommunhus från mitten av 1900-talet, snarare än en privatskola med en studieavgift på 220 000 kronor per elev och läsår.
Första onsdagen i september är skolmatsalen omgjord till en provisorisk vallokal. Londonsvenskar i skjorta och dunväst anländer direkt från jobbet. Utanför vallokalen bjuder Svenska kyrkan i London på hembakta kanelbullar.
Adrian Blazquez, 30, och hans flickvän Elizabeth White parkerar sina cyklar på skolgården. Bara han får rösta, hon är från Nya Zeeland. För drygt 15 år sedan gick Adrian Blazquez själv på Svenska skolan, nu jobbar han som innehållsredaktör på en digital byrå. Till London flyttade han som sjuåring när hans svenska mamma och spanska pappa fick jobb i staden. Föräldrarna har flyttat hem till Sverige, men han har blivit kvar.
– Vi funderar också på att flytta till Sverige för ett enklare liv och för naturen. Fast om ett visst parti blir storsegrare i valet kanske vi låter bli, säger han.
Utlandssvenskarna är en socioekonomiskt spretig grupp, men frågor om pass och medborgarskap förenar den.
Adrian och Elizabeth säger att de förstått att det blivit svårare att flytta till Sverige utan EU-pass, men vet inte hur komplicerat det faktiskt skulle bli för just dem. För andra svenskar har dels brexit, dels Sveriges migrationspolitik gjort att de i praktiken inte kan återvända till hemlandet även om de hade velat, eftersom inte hela familjen hade fått följa med.
Tidöregeringen beslutade nyligen att från och med 2027 sänka sink – en särskild inkomstskatt för svenskar bosatta utomlands. Ekonomiska frågor präglar inte samtalen utanför vallokalen i Barnes. Av de utlandssvenskar som DN talar med är det ingen som verkar rösta med plånboken.
– Min mamma hade blivit väldigt arg om jag inte röstade, fast det är svårt. Jag har inte bra koll på svensk politik, jag läser få svenska medier och har bara fått utskick från två svenska partier. Tyvärr de två som ligger längst ifrån mig, säger Adrian Blazquez.
Så hur har du resonerat när du bestämt dig?
– Tidigare har jag alltid varit stolt över att Sverige tagit emot människor som behöver hjälp och även satsat på bistånd. Så jag har röstat på det parti som jag tror behandlar människor som behöver hjälp bäst.
Storbritannien har inget centralt folkbokföringsregister motsvarande det svenska. Ambassaden i London uppskattar att mellan 100 000 och 150 000 svenskar bor i landet. Av dem tros ungefär hälften husera i huvudstaden.
Förtidsröstning sker på åtta platser i Storbritannien, inför årets val har man öppnat nya vallokaler i Liverpool och Manchester.
Utlandssvenskarnas röster budas till Sverige och räknas av den svenska valmyndigheten. De sista rösterna, som inte hinner skickas med budfirma, flyger den biträdande ambassadören Anna Stålbo Yazgan personligen hem med i en diplomatväska, alltså en försluten försändelse som inte får öppnas av brittiska myndigheter eller gränspolis.
– Vi har satsat på generösare öppettider, fler vallokaler, mer kommunikation och information. Så vi hoppas att fler svenskar i Storbritannien röstar i år än i valet 2022, säger hon.
Har utlandsröster någon gång kommit bort under processen att få hem dem till Sverige?
– Nej, det har jag aldrig hört talas om, vi har goda säkerhetsrutiner.
Cirka 700 000 svenskar bor utomlands, 370 000 är röstberättigande men valdeltagandet är lågt. 32 procent röstade i förra valet.
Organisationen Svenskar i världen tror att fler kommer att göra det i år, att det rent av kan bli ett rekordår. Den ökade tillgängligheten är ett skäl till det, ett annat har med röstlängden att göra. Den som bott mer än tio år utomlands måste aktivt anmäla sig för att förbli i den. I år har valmyndigheten kontaktat omkring 82 000 personer som åkt ur eller riskerar att åka ur den, och på så sätt ökat utlandssvenskarnas röstlängd med 25 procent.
Den faktiska politiken som förändrat den internationella bilden av Sverige från en ”humanitär stormakt” till ett land bland andra europeiska länder, kan förstås också vara skäl till att fler förmodas delta i valet.
– Jag har bott i London sedan jag var 12 år, i dag är jag 47, men känner mig fortfarande väldigt svensk. Varje sommar åker vi ”hem till Sverige”. Men nu är inte Sverige samma sorts land som det var när jag var liten och det är ett skäl för mig att gå och rösta, säger Petra Ström-Potts, som arbetar på Svenska skolan i Barnes.
Inger, som tycker att det räcker med förnamn, har kommit till fots.
När London på 1960-talet gick från en sotig, hierarkisk huvudstad till popmusikens och ungdomskulturens mecka flyttade hon dit. Temporärt, trodde hon. Men så förälskade hon sig i en engelsman. Som nygifta testade de att bo i Sverige men maken trivdes inte. Nu har hon bott 61 år i London.
– Jag vet inte mycket om svensk politik, jag läser inte svenska tidningar, utan engelska. Politikers utspel betyder inget särskilt för mig, så jag röstar för världens framtid, det vill säga för klimatet, berättar hon.
Man vet inte exakt hur utlandssvenskarna röstar eftersom de inte utgör en egen valkrets. Rösterna tillförs den svenska valkrets där personen i fråga senast var folkbokförd. Svenskar i världen vill se en egen valkrets för utlandssvenskar. Både Moderaterna och Sverigedemokraterna har argumenterat för en sådan.
– Det är bara vart fjärde år som partierna bryr sig om utlandssvenskarna. Blev de en egen valkrets skulle partierna behöva kampanja mer riktat till dem, fast det skulle bli knepigt i och med att det är en så heterogen grupp av studenter, cirkulära migranter och karriärister, säger Henrik Ekengren Oscarsson, valexpert och professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
År 2014 genomförde han en studie på utlandssvenskars röstande, det är den enda i sitt slag. Sedan dess har han försökt få finansiering till ytterligare en, utan att lyckas. Det är som med tågen, säger han: alla vill ha dem, men ingen vill betala för rälsen.
– Det finns svenskar i hela världen, till och med i Nordkorea. Det är en valforskares dröm att fråga dem om hur de lever sina liv, vilken relation de har till Sverige och hur de röstar.
Finns det ämnen som engagerar utlandssvenskarna specifikt?
– Många är mycket missnöjda med hur Sverige mottar dem när eller om de flyttar tillbaka. Det är svårt att komma in i det svenska samhället och den svenska arbetsmarknaden om man väl lämnat det. Det är en riktigt het potatis.
